cherrypunch.

Eller så är det bara mina kängor. Fått massa skavsår och jag orkar inte. Ska städa mitt rum nu egentligen, och det är förmodligen därför jag skriver blogg.. Fördriva tiden. Jag är bäst i världen på att skjuta upp saker, tror jag. Jag gäspar nu. Bara så ni vet. Min pappa är bättre än din. Bara så ni vet.
Elin.

Fattar inte hur ni orkar kolla här fortfarande, jag är ju inte precis superaktiv, om man säger så.
Idag är jag sjuk och jag orkar inte med det. Ska hålla i avslutningen på skolan imorgon och idag hade jag verkligen behövt träna, bajs. Tur att Hanna finns och kan styra upp det hela!

Imorgon är det slut, som sagt. Slut på allt som har med skolan att göra, och jag får en chans att styra upp mitt privatliv igen, jag är trött på att må dåligt hela tiden. Men jag har inte köpt en enda julklapp och nedräknaren på mitt skrivbord säger att det är 5 dagar och 12 timmar kvar. Usch och fy. Ska nog ta och vila lite nu, tjarå!
Elin

"VoDKa säger (20:43):
 /Elin
VoDKa säger (20:43):
''You found a strange creature under your shoe''"

Marcus är elak och jag orkar inte plugga mer :(
Elin

Jag bryr mig inte, jag bryr mig inte, jag bryr mig inte.
Vi måste göra ett äckligt syslöjdsarbete om folkdräkter och jag valde samedräkter eftersom mormor kommer från Gällivare. Det finns tre problem:
1. Arbetet skulle vara färdigt och inlämnat igår
2. Det finns ingen fakta på internet
3. Jag bryr mig inte över huvud taget om vilken färg samerna i Jokkmokk har på sina revärer.

Allt är bara jobbigt nu, faktiskt. Inte underhållande att vara mig alls. Någon som vill byta liv eller så, bara för en dag? Nej, okej, kanske inte. Jag skulle inte heller bytt liv med mig, herrejävlar.
Imorgon ska jag röntgas igen dock. Får se hur det blir med mitt äckliga liv då. Kanske måste ha korsett i flera år. Det vill jag inte, snälla gulliga puttinuttiGud. Jag gör vad som helst!
..Nä det gör jag inte. Men inte korsett...

Nu ska jag återgå till att skriva om hur samernas folkdräkter ser ut norr om Gällivare! Wohooo!
Slänger in en bild på hur min sidecut blev.
-censur-
Lite skabbig var jag allt när jag tog bilden, men vadå? Ni älskar mig ändå.
Underbara skabb-Elin.

Nu har jag inget hår på ena sidan. Trevligt. Hehe. Okej. Mamma kommer döda mig.
Elin.

Jag har ingen ork kvar. Inte när det gäller kärlekshållet i alla fall. Jag blir aldrig kär i någon som bor nära mig, och när jag blir det så blir de inte kära tillbaka. Och om de blir det hittar de ändå någon bättre innan det hunnit hända något mellan oss.
Senast jag hade en pojkvän var ju i juni förra året. Det var Kian. Och sen, efter två veckors förhållande hittade han Niklas. Och nu har Kian varit död i snart ett år, och jag är lika ensam som jag alltid är.
Man tycker ju att man borde vänja sig, men det fungerar inte så. Jag tyckte väl också det var skönt att vara singel ett tag efter Christian. Men att trivas med att vara singel.. Det kommer jag nog aldrig göra. Jag behöver bekräftelse.

Man hittar inte vad man söker förrän man slutar leta, säger de. Men hur ska jag kunna sluta leta när jag så desperat behöver det? Ja, jag är kär i kärleken. Det är ingenting jag kan förneka. Men jag behöver någonting, någonting stadigt, som jag kan lita på.
Jag har kompisar som varit tillsammans mer än ett år. Som har sina partners att hålla om. Att hålla om någon, att veta att denne aldrig kommer lämna en. Åtminstone känns det så då. Sedan, två veckor senare så står man ju ensam igen. Eller jag gör.

För andra är det ju annorlunda. De blir inte kära, och tycker att det är jättejobbigt. Och jag förstår dem. Men att bli kär, utan att kärleken blir besvarad, är nog faktiskt värre.
Elin